Hållbar dagvattenhantering på kvartersmark

Abstract
The combination of climate change and urban consolidation will lead to increased risk of pluvial flooding in urban environments. Sustainable stormwater management can decrease these risks by using measures for surface runoff to be detained locally, preferably through nature-based solutions. Private properties constitute about 70% of the land in Swedish cities and there is a lack of clear legislation as well as other incentives to increase the implementation of sustainable stormwater practices on such properties. The lack of space leaves Swedish municipalities with great challenges. This paper is based on a master thesis with the aim to identify policy instruments and other incentives that can be leveraged to increase the implementation of sustainable stormwater practices on private land. The study included 17 semi-structured interviews with academics, municipalities, consultants, utility providers and water organizations in Denmark, Norway and Germany. There were in total 19 identified drivers categorized as Legislative, Organizational, Economical, Knowledge-based and Socio-cultural. The potential use of the drivers in Sweden was investigated through a case study of Lund municipality. The drivers with the largest potential to be implemented in Lund municipality were Advisory and coordinating organizations, Solution-oriented people, Surface-based stormwater fees and the Stormwater three-step strategy. A combination of several identified drivers will likely have the greatest effect. The process will also require dedication and cooperation between all stakeholders.

Sammanfattning
Klimatförändringar i kombination med förtätning kommer leda till ökad risk för översvämning i stadsmiljö. Hållbar dagvattenhantering kan bidra till att minska denna risk genom att dagvatten fördröjs så nära källan som möjligt, genom så kallade naturbaserade lösningar. Ungefär 70% av svenska städer utgörs av kvartersmark och det saknas såväl tydlig lagstiftning som incitament för ökad implementering av hållbara dagvattenåtgärder på denna marktyp. Platsbristen är en stor utmaning för svenska kommuner. Denna artikel bygger på ett examensarbete, vars syfte var att identifiera styrmedel och incitament som kan leda till ökad implementering av hållbara dagvattenåtgärder på kvartersmark. Som en del av studien genomfördes 17 halvstrukturerade intervjuer med respondenter från akademi, kommun, konsult, VA-bolag och vattenorganisation i Danmark, Norge och Tyskland. Totalt identifierades 19 framgångsfaktorer i kategorierna styrning, organisation, ekonomi, kunskap och sociokulturellt. Framgångsfaktorernas relevans i Sverige förankrades genom en fallstudie i Lunds kommun. Där framkom det att framgångsfaktorerna informationsspridande och samordnande organisationer, lösningsorienterade personer, ytbaserad dagvattentaxa samt trestegsstrategi hade störst potential att implementeras i Lunds kommun. En kombination av flera framgångsfaktorer väntas ge störst effekt. Arbetet med att implementera dessa kommer att kräva ett stort engagemang och god samverkan mellan inblandade aktörer.