Optimerad design av biofilter och svackdiken/dikenför flödesutjämning och rening
Studier av biofilter fokuserar ofta på rening av föroreningar, men deras förmåga att fördröja kraftiga flöden studeras sällan. I den här studien presenteras en optimerad design av biofilter och svackdiken som beräknas ge både bra rening och flödesutjämning även vid kraftiga flöden. I en fallstudie beräknades erforderlig fördröjningsvolym i dessa och jämfördes med densamma för torra och våta dammar. Höjden på inloppsbrunnen anpassas till erforderlig fördröjningsvolym och reningseffekt. Brunnen ansluter både till dräneringsledningen och det strypta utloppet. Porvolymen under jord utnyttjas för biofilter. Simuleringar utfördes med modellen StormTac Web. Den nya biofilterkonstruktionen visade sig ha liknande eller större fördröjningskapacitet (beroende på släntlutning och anläggningsdjup) än svackdiken, torra och våta dammar för samma anläggningsyta. Simuleringarna visade att följande av 10 anläggningsspecifika parametrar gav störst påverkan och variation på erforderlig fördröjningsvolym (i fallande ordning) för biofilter: 1) h8. Höjd på brunn över växtbädd; 2) k6. Hydraulisk konduktivitet för undergrund; 3) h1. Tjocklek reglervolym; 4) fQred. Flödesreduktionsfaktor för utlopp; 5) h4. Tjocklek makadamlager; 6) h2. Tjocklek växtbädd; 7) p2. Porositet växtbädd och 8) z. Släntlutning. Motsvarande resultat för 5 studerade parametrar för svackdiken gav samma storleksordning för samma parametrar (de fyra först nämnda för biofilter följt av släntlutning med minst påverkan), men högre värden på fördröjningsvolym än för biofilter. För svackdiken påverkas även fördröjningskapaciteten av längslutning och placering av eventuella dämmen.
Studies of biofilters often focus on the treatment of pollutants, but their flow detention ability is rarely studied. This study presents an optimized design of biofilters and swales, which is calculated to provide both good treatment and flow detention even with heavy flows. In a case study, required flow detention volume was calculated in these and compared with dry and wet ponds. The height of the drain inlet is adapted to required flow detention and/or treatment, and the drain inlet connects both to the drain sewer and the outlet. The pore volume underground is utilized. Preliminary simulations were performed with the model StormTac Web. The new biofilter design had a higher capacity for flow detention compared to ditches, swales, and dry and wet ponds for the same stormwater facility area. The simulations showed that the following of the 10 facility-specific parameters had the greatest impact and variation on the required detention volume, (in descending order) for biofilters: 1) h1. Height of the well above the plant bed; 2) k6. Subsoil hydraulic conductivity; 3) h1. Height of the flow detention volume; 4) fQred. Flow reduction factor for the outlet; 5) h4. Thickness macadam layer; 6) h2. Thickness plant
bed; 7) p2. Porosity plant bed and 8) z. Side slope. The corresponding results for 5 parameters for the swale gave the same order of influence for the same parameters (the 4 first mentioned for biofilters followed by side slope with the least impact), but higher values of detention volume than for biofilters. For swales, the flow detention capacity is also impacted by longitudinal slope and the use of check dams.