Vatteninfrastruktur för livsmedelsproduktion under press

Sammanfattning
På senare år har betydelsen av en fungerande vatteninfrastruktur för livsmedelsproduktion blivit tydlig. Extremväder med för lite och för mycket vatten har orsakat skördeskador för 10 till 15 miljarder kronor de senaste åren. Vattenrelaterade skördeskador blir därför en fråga för landets livsmedelsberedskap och för lantbrukets egen del är det på lång sikt ekonomiskt omöjligt med så stora skördeskador. För att motverka problemen behöver det bland annat täckdikas mer och det behöver anläggas fler bevattningsdammar. Det nödvändiga investeringsbehovet uppskattas till cirka 55 miljarder kronor. Vid sidan av denna storskaliga utmaning ökar problemen för lantbrukare i en ring runt tätorter där episodiska flöden av dagvatten från nya hårdgjorda ytor skadar lantbrukets öppna diken. Det behövs därför ett större perspektiv där insikten om att stad och land hänger ihop i ett avrinningsområde. Det har pratats om det i några år men insikten styr ännu inte planeringen. Situationer med för lite och för mycket vatten behöver samplaneras för att undvika konflikter och för att göra både städer och lantbrukets klimatanpassning mer genomtänkt och kostnadseffektiv.

Abstract
The importance of a well-functioning water infrastructure for food production has become evident in recent years. Extreme weather with too little and too much water has caused crop damage of SEK 10 to 15 billion in recent years. Water-related crop damage therefore becomes an issue for national food preparedness, and for agriculture itself, it is economically impossible with such large crop damage in the long term. Among other things, more tile drainage and irrigation ponds need to be built. The needed investment is estimated to be approximately SEK 55 billion. Alongside this large-scale challenge, the problems for farmers are increasing in a ring around urban areas where episodic flows of stormwater from new impermeable surfaces damage the farm’s open ditches. There is also a need for a larger perspective, with the insight that city and country are connected in a catchment area. This has been discussed for a few years but does not yet guide the planning. Situations with too little and too much water need to be co-planned to avoid conflicts and to make both the cities’ and the agriculture’s climate adaptation more thoughtful and cost-effective.