Klimatanpassning är en stor utmaning för samhällsbyggandet och det krävs ny kunskap om hur detta ska göras. I artikeln ges ett axplock av intressanta internationella forskningsresultat som rör klimatanpassning av dagvattensystem. Förändringar i nederbörd går redan att urskilja i observerade data, och dessutom kan de vara starkare i bebyggda områden. Osäkerhet i prognoser av framtida regn gör att erforderlig dimensionering av dagvattensystem kan vara oklar.
Författare
Ico Broekhuizen
Nyckelord (Keyword)
climate change, adaptation, stormwater, blue-green infrastructure, nature-based solutions, dimensioning, maintenance
Årgång
2024
Nummer
3
Utgåva
För att ta höjd för klimatförändringens påverkan på extremregn används klimatfaktorer, för att skala upp historisk regnstatistik. SMHI:s klimatfaktorer är beroende av olika parametrar: varaktigheten (och återkomsttiden) på regnet, den framtida tidshorisonten och utsläppsscenariot. Inför en uppdatering av SMHI:s klimatfaktorer formulerades och distribuerades en enkät om vilka värden på dessa parametrar som praktiker finner vara mest relevanta. I denna artikel redovisas resultatet från denna enkät.
Författare
Jonas Olsson
Nyckelord (Keyword)
Climate change, extreme rainfall, design values
Årgång
2024
Nummer
3
Utgåva
Privata regnmätare för professionell användning– Test av Netatmo regnsensor i Trelleborg och Svedala
Privata väderstationer med regnsensor kan potentiellt utnyttjas som ett komplement till regndata från det professionella nätet av regnmätare, vilket i Sverige består av SMHI:s mätare tillsammans med regnmätare som hanteras av de kommunala VA-organisationerna. En grundläggande förutsättning för att ett sådant komplement ska vara användbart är att regnmätarna är pålitliga och ger rimligt noggranna värden. I denna artikel redovisas flera mätexperiment där regnmätare av typ Netatmo jämförts med professionella regnmätare.
Författare
Tomas Wolf, Rolf Larsson
Nyckelord (Keyword)
Private weather station, precipitation measurement, comparison, evaluation
Årgång
2024
Nummer
3
Utgåva
Stormfloden 1872, i Sverige även känd som Backafloden, är den största kända stormfloden som drabbat södra Östersjön. Den representerar ett händelseförlopp där extrema vattenstånd uppstod på grund av en ovanlig kombination av vindförhållanden, vilket orsakade omfattande kustöversvämningar. Denna studie presenterar vågförhållandena under stormen 1872, simulerade med vågmodellen SWAN och baserat på rekonstruerade vinddata.
Författare
Emmy Sukchaiwan, Anna Adell, Caroline Hallin, Björn Almström
Nyckelord (Keyword)
Storm surge, Wave modelling, SWAN, Baltic Sea, Backafloden
Årgång
2024
Nummer
3
Utgåva
The combination of climate change and urban consolidation will lead to increased risk of pluvial flooding in urban environments. Sustainable stormwater management can decrease these risks by using measures for surface runoff to be detained locally, preferably through nature-based solutions. Private properties constitute about 70% of the land in Swedish cities and there is a lack of clear legislation as well as other incentives to increase the implementation of sustainable stormwater practices on such properties.
Författare
Tove Wideqvist, Linn Ihrefjord, Johanna Sörensen
Nyckelord (Keyword)
Sustainable Urban Drainage Systems (SUDS), private land, property owners, policy instruments, climate change adaptation
Årgång
2024
Nummer
3
Utgåva